Det är den 5 maj och klockan slår 12.00. Hemma hos familjen Redwan i en lägenhet på fjärde våningen mitt i Lilla Edet är det ingen som värmer sin lunch. Den yngsta sonen Amir, 12 år, sitter i fåtöljen och pillar på mobilen. Dottern i familjen, Roujina, 26 år, är på sitt rum med stängd dörr och pluggar. Mittenpojken Mohamed, 21, är på jobbet och den äldsta sonen Zouheir, 23, sticker ner till Ica ett kvarter bort för att handla inför kvällen. 

Mamma Rania ska precis lämna lägenheten och pappa Hani sitter i soffan med datorn i knät och hörlurarna över ena örat. Persiennerna är neddragna och lamporna är släckta, det enda som hörs är ljudet från teven där Al Jazeera står på. 

För familjen Redwan började dagen 03:59 med salat al-fitr, vilket är den första bönen för dagen som muslimer ber efter det att de ätit den sista måltiden innan fastan börjar. 

Ramadan är månaden där muslimer fastar. De timmar av dygnet när solen är uppe ska ingen mat eller dryck förtäras. 

– Det är dyrkans och fastans månad och den finns där för att skapa kärlek och relation mellan dig och Gud, förklarar Hani och fortsätter.

– Ramadan betyder jättemycket för mig, jag älskar ramadan.

Dörren öppnas och Zouheir kommer tillbaka från affären. Han slår sig ner i soffan, tittar på klockan och föreslår sedan att de ska spela en match i backgammon.  

Stämningen i familjen under ramadan

Ramadan betyder mer än relationen till Gud. Bättre relation till de i familjen är något som också spelar en stor roll. Zouheir beskriver tiden under ramadan som underbar. Stämningen i familjen är jättebra och alla är glada. Hani berättar att under vanliga månader är de gemensamma middagarna i familjen färre än under ramadan. 

– Det är alltid någon som är iväg, både Zouheir och Roujina jobbar och pluggar. Eller så träffar de någon kompis eller något annat som gör att de inte är med på middagen. 

Men under ramadan är alla i familjen samlade strax innan det att solen går ner. 

– Det blir ju som ett schema som alla förhåller sig till, säger Zouheir. 

Familjen Redwan upplever stämningen i familjen som bättre under ramadan. Nicklas Neuman, docent i kostvetenskap, säger att det finns forskning som visar på att det är positivt med gemensamma måltider.

– Den gemensamma måltiden fyller väldigt starka sociala funktioner för människor. Den är oftast förknippad med kärlek, gemenskap och glädje, säger Neuman.

Människor blir glada av att äta tillsammans. Det är en plats där vi kan dela med sig av vår dag, våra åsikter eller någon rolig historia. Intervjustudier visar att människor själva upplever att de blir gladare och känner sig lyckligare när de får äta tillsammans med nära och kära.

Enligt Neuman finns det länder i världen som har instiftat i sina kostråd hur ofta en familj bör äta gemensamma måltider. Han säger att det är länder som Brasilien och Kanada där de ligger långt fram i forskningen gällande just måltidens påverkan hos människan. I Sverige finns det inga sådana riktlinjer. 

– Jag tycker att vi i Sverige ska forska mer kring detta. I nuläget kan jag bara ge rekommendationen att om du vill äta tillsammans med familjen, så ska du hitta tid i din vardag till att göra detta. Men vill du inte göra det, strunta i det. 

Att inte fasta

Klockan slår 16.00 men hemma hos familjen Redwan är det ingen som brer mackor till mellanmål. Roujina kommer ut från sitt rum och sätter sig i soffan. Ytterdörren öppnas och mamma Ranja kommer hem. Hon tänder lamporna och drar upp persiennerna. Utanför har solen spruckit igenom molnen och strålarna letar sig in genom fönstret. Hani tittar på klockan.

Fastan är islams fjärde pelare. Men alla fastar inte. Det finns skäl till att inte fasta som gör att man inte heller behöver göra det. Den äldsta sonen Zouheir har en sjukdom som gör att han behöver ta medicin varje dag, det skulle vara en hälsorisk för honom att fasta och därför gör han det inte heller.

– Eftersom jag inte kan fasta så betalar jag Kaffara istället, säger Zouheir

Kaffara är som en typ av skatt den som inte kan fasta betalar. Hur mycket man betalar beror på var i världen man bor. Det är moskén som räknar ut hur mycket kaffara som ska betalas. I Sverige är de 75 kr per dag eftersom det är ungefär vad en måltid kostar. Varje dag under ramadan där man inte fastar ska man skicka 75 kr till en fattig person i världen. Man kan skicka till en och samma person under hela månaden eller olika personer. Det viktigaste är att man gör det.

– Även om jag inte är med och fastar så älskar jag ramadan. Det är så mycket kärlek och gemenskap i familjen under den här månaden. Jag tror absolut att det kan vara tack vare alla middagar vi äter tillsammans, säger Zouheir.

Ramadan är en högtid där man ska få en insikt i hur de fattiga i världen har det. 

– När man slår sig ner vid bordet blir man extra tacksam för det man har. Man lär sig uppskatta de saker i livet som man vanligtvis tar för givet, säger Hani. 

Familjen Redwan är eniga om att ramadan i Sverige har blivit större under de senare åren. 

– Man märker tydligt i mataffären att de tar in mer varor som är kopplade till ramadan. Det kan vara russin, dadlar och valnötter, säger Rania. 

Det närmar sig solnedgång

Klockan slår 21.00 och hemma hos familjen Redwan har alla samlats i köket. Rania står framför spisen och rör runt med en slev i en kastrull. Snart går solen ner och luften i lägenheten fylls av en varm doft av mat. Fläkten dönar på och balkongdörren i köket står öppen. Bordet är dukat med tallrikar och skålar med soppa. Fat med dadlar och valnötter smyckar utrymmet som finns kvar efter det att ugnsformen med ris och plåten med kött fått ta plats. En efter en sätter sig vid bordet. Snart går solen ner.    

– Min fru är professionell. Hon gör jättegod mat, säger Hani och hela familjen skrattar. 

När dagens sista strålar rör sig ner för horisonten fylls vattenglasen på. Sedan äter de ett par dadlar och börjar måltiden med soppa. 

– Den här ordningen gör vi varje dag under hela ramadan. När vi fastar kan vi få ont i magen om vi äter för mycket på en gång. Därför börjar vi med vatten och soppa. Dadlar är också viktigt, säger Hani. 

Det finns studier som visar på att barn i familjer som äter tillsammans har bättre näringsintag och sundare matvanor. Barn och ungdomar i dessa familjer visar sig också ha fler psykosociala fördelar än de som inte äter måltider tillsammans med sin familj.  

– Vi kan inte veta säkert om det beror på måltiden. Det kan ju vara så att en familj som äter mycket tillsammans också är en trygg och mindre konfliktfylld familj. Men det finns massa studier som pekar på en positiv riktning av att äta tillsammans. Det vi måste forska om mer är att se om det faktiskt finns ett orsakssamband, säger Nicklas Neuman, docent i kostvetenskap.

Även om det inte står klart i forskningen att just den gemensamma måltiden är nyckeln till dessa positiva konsekvenser, håller familjen Redwan med om att de mår bättre i familjen under ramadan. 

– Under dagarna när vi fastar gör alla i familjen lite vad de vill. Men när solen går ner och vi ska äta samlas alla. Det är så fint och alla är så glada, säger Hani. 

Zouheir håller med och säger att stämningen i familjen är som bäst under ramadan eftersom familjen samlas varje dag. 

– Det är en speciell känsla. Man går hela dagen och längtar tills solen ska gå ner så man får äta. Det hade inte varit samma sak om vi inte åt tillsammans, säger Zouheir. 

”Låt maten tysta mun”

Det gamla uttrycket ‘’låt maten tysta mun’’ är inget som följs hemma hos Redwan. När soppan är uppäten fylls tallrikarna med ris och kött och historierna flödar. Hani berättar om när de var i USA senast och han hade druckit så mycket läsk att de behövde stanna på motorvägen så att han kunde kissa. Zouheir och Roujina bråkar om den gången Roujina fick Zouheir att dricka schampoo tills han blev lila och behövde åka till akuten. 

Fläkten står fortfarande på men det är inget som stör. Ljudet från teven som tidigare var det enda som hördes har nu blivit överöst med skratt och höga röster. 

– Ta mer mat, säger Hani samtidigt som han tar upp tallriken och fyller på. 

– Det är gratis, så du får passa på, säger han och ler.

När maten är uppäten och bortdukad ber familjen Tarawih en speciell kvällsbön under ramadan. Sedan är det dags för efterrätt och familjen samlas i soffan. Utanför är det mörkt men lägenheten lyser upp av skratt och den söta efterrätten Qatayeff.  

Klockan slår 23.00 och familjen Redwan börjar göra sig i ordning för kvällen. Persiennerna dras för och lamporna släcks. Om några timmar går solen upp. 

Så, kan gemensamma måltider få oss människor att må bättre? I familjen Redwan är svaret är ja! Men hur viktiga är de egentligen?  

– Att vi äter tillsammans med familjen, oj, ja! Det är viktigt, det är viktigt, det är viktigt… Och det är fint också, säger Hani.

Text: Annie Månsson