Mellan en blomstrande park och en putsad fasad med stora fönster ligger Bar La Lune. Utanför står byggnadsställningar resta mot väggen, det renoveras. Byggarbetarna står likt lysande vägkoner i sina gula västar och tittar upp mot skyn. Ett skrammel hörs, en träplanka trillar ner med ett slag mot marken. Trots stöket dras blicken mot det som finns bakom, en neonskylt i rött som visar ingången till restaurangen. Dörren står öppen, den nya leveransen mat har precis kommit. Svenska jordgubbar och salladshuvuden sticker upp ur korgarna som väntas bli inburna till restaurangen. Matlagningen är redan igång, det känner man på doften som förstärker matoset som sitter kvar lätt i väggarna från gårdagens middag. 

– Kaffe?

Jag hinner knappt sticka fram huvudet innanför dörren innan frågan ställs. Oskar Ahlvin står bakom bardisken och har kaffemaskinen vid sin sida. Han blickar snabbt mot den innan han kollar ner mot bänken igen, han håller på att hacka upp grönsakerna inför kvällen. 

– Om du ska ta så tar jag en jag med, svarar jag. 

Rätt som det är står två kaffekoppar på det glänsande stenbordet intill väggen. Man får inte vara klumpig när man sätter sig där, hyllorna fyllda med vinflaskor är inte något som man vill välta ner. Speciellt inte den där flaskan för tretusen kronor som står på kanten och reflekteras i vinflaskorna på hyllan mittemot. 

Ett hem

Det är onsdagslunch och Oskar anlände till jobbet för bara någon timme sedan. Så är det nästan alla dagar, klockan tolv måste han vara på plats för att förbereda inför kvällen. Baren öppnar klockan fyra och då ska det mesta vara fixat. 

– Du måste vara här jämt eller? Lite som ditt andra hem?

– Mitt första hem till och med, jag är alltid här, säger Oskar och skrattar. 

Oskar ser Bar La Lune som ett vardagsrum. Det är litet, det ska vara familjärt och vad som serveras kan variera dag till dag. 

– Det enda som vi nog alltid har på menyn är lökpajen. Sen så kör vi lite det som vi känner. Häromdagen åt vi tillexempel piggvar. Otroligt gott, men vi gick nog plus minus noll på det.    

Starten av Bar La Lune

När Oskar öppnade Bar La Lune för tre år sedan var aldrig tanken att det skulle vara ett populärt ställe som alla gick till. Det skulle vara en plats där han fick leva ut sina intressen och kunde bjuda över ett gäng vänner på god middag spontant en kväll. Med erfarenheter från några av de bästa barerna i både Göteborg och Stockholm, vet han mycket väl hur man sätter smakerna. På hans egen restaurang har han möjlighet att experimentera och blanda sina kunskaper med inspiration från resor. 

– Det är så lätt att man kör på ett klassiskt vinnande koncept, men jag tycker det är tråkigt när tre restauranger på raken serverar samma sak bara för att man vet att alla gillar det. Här kanske inte alla gillar allt, men det är åtminstone något annorlunda. 

Konversationerna kan variera drastiskt, kanske är den breda gästskalan en orsak till det. Till Bar La Lune kommer folk i alla åldrar och med alla typer av intressen. En del söker bara ett ställe för att ta ett tilltugg för kvällen, medan andra reser dit för att testa ett speciellt utvalt vin. 

Vinleverans

Ett knack på dörren och Oskars kollega kommer in, Erik. Han får knappt upp dörren, armarna är fyllda med kartonger. Att de väger en del är förståeligt, de alla innehåller många flaskor vin hämtade från deras lager. 

– Sammanlagt har vi nog cirka tvåtusen flaskor, säger Oskar när han ser min förvånade min över hur många flaskor Erik har med sig. 

Erik kommer in som en sommarbris, ler av att bara se jordgubbarna i entrén. 

– Svenska?

– Såklart. Ikväll blir det hemmagjord jordgubbsglass, svarar Oskar.  

– Inte så säker på det, säger Erik och stoppar in en jordgubbe i munnen. 

Det finns en risk att jordgubbarna äts upp innan kvällen ens har börjat, men så är det lite med allt som Oskar tillagar. Han gör bara sådant som han själv tycker är riktigt gott och det är nästan av tradition att personal innan öppning för kvällen ska ha en middag tillsammans. Det handlar om gemenskap, alla som jobbar är vänner.

– Förut innan corona när det alltid fanns plats i lokalen, då var det ofta som jag kom in på mina lediga dagar och bara satt och tjötade och tog några glas. Spendera lönen på jobbet liksom, säger Erik. 

Naturviner

Flaskorna som Oskar beställer in är privatimporterade och går inte att hitta på Systembolaget. Dessutom är de naturviner, det vill säga viner som är tillverkade på ett helt naturligt sätt och som inte har några tillsatser. 

– Hur beskriver man naturviner… oj… funkigt, stökigt och unikt. Varje vin har sin egen personlighet, det är det som är så kul. Smakerna poppar i munnen. 

Oskar berättar att naturviner är förklaringen till namnet på restaurangen. Dels betyder La Lune månen, vilket är något man ofta tar hänsyn till under tillverkningen av naturviner. Oskars favoritvin heter även La Lune, men det är vin som nästan är omöjligt att få tag på. 

– Den här är också extremt god, säger Oskar och tar ner en annan flaska från hyllan…. 

– Den här med, lägger Erik till och tar fram en flaska från en av lådorna han nyss burit dit. 

– Ja, … passar utmärkt till lökpajen. 

Till lökpajen ska man dricka vitt, det är en sak som är säker om man frågar Oskar och Erik.

Kaffet är uppdrucket och vinlådorna upplockade. Klockan börjar närma sig öppning och det är mycket kvar att fixa. Oskar äter en sista jordgubbe och ställer sig bakom bardisken. Han plockar fram löken. Undrar vad han ska laga.

Text: Lovisa Briggert