Superspararen Tove: “Vet inte om det är ekonomiskt eller prepper light”
Varje år lägger genomsnittssvensken 2107 kronor på mat i månaden. I det lilla köket i Tove Christensens studentlägenhet på Högsbohöjd ligger fokuset på billig mat. Nu visar Tove hur hon håller sina matkostnader 500 kronor under snittet.
Längst in på Hemköp i Högsbohöjd, förbi grönsakerna, brödet och kyldiskarna, hörs ett annorlunda ljud. Som ett äcklat läte blandat med ett andfått stånkande.
– Uäääh, jag vill verkligen inte stoppa ner handen i denna påsen, säger Tove Christensen äcklat och tittar med en besviken min ner i sin påse fylld av pantburkar och en ljusgul vätska.
Pantmaskinen skramlar för fullt och tar tacksamt emot Toves tomburkar, en efter en.
– Jag hade ett litet valborgsfirande hos mig och fick lite burkar. Sen var jag nog för lat för att låta burkarna torka efter jag sköljt ur dem, så nu är det ölblandat vatten i hela påsen.
Tove Christensen är 23 år gammal och studerar på Göteborgs Universitet. Ett stort intresse hon har är matlagning. Hon älskar att testa nya spännande recept och olika typer av kombinationer med alla kryddor som finns hemma i skafferiet. Ett nytt ljud kommer från hennes mun, denna gång låter det mer smärtsamt.
– Aoooh satan, gnyr Tove och skakar på handen.
– Handsprit och torra händer är ingen bra kombination, fyller hon i efter att ha tittat noggrant på sina händer med små torra sår.
Billiga alternativ i mataffären
Med sitt pantkvitto i ena handen och den röda korgen i den andra fortsätter hon runt i affären och fyller upp sin varukorg. I korgen finns vitlök, rabarber, frysta ärtor, tre liters plastpåsar och en gul förpackning med citronjuice, formad som en citron.
– Jag tror väl inte att det är någon skillnad i smaken från citronjuice och riktig citron, men det är mycket billigare iallafall. Sen handlar det väl delvis om lathet också, men smidigt är det!
Med bestämda steg kliver Tove runt på mataffären och vet direkt vilka hyllor hon ska till. Hon strosar inte lugnt runt och tittar efter vad hon vill ha och äta i veckan, utan allt sånt är redan planerat. I mitten av inköpslistan står det med stora bokstäver: GRÖNKÅL. Väl framme vid de höga kyldiskarna står hon och tittar på två olika alternativ av de gröna bladen.
– Det är lite intressant att grönkålen som är ekologisk är billigare än den som inte är det. Då köper jag självklart den ekologiska.
När handen är på väg mot påsen stannar hon plötsligt till och får syn på en brun låda i kartong på golvet, något som får henne att göra ifrån sig ytterligare ett ljud.
– Oooh! Där har vi ju grönkål, säger hon med sin blekingska dialekt som lyser igenom i all upprymdhet.
Ovanför lådan finns en skylt med texten “Svinn-smart, 10kr”. Tove böjer sig ner för att kika runt i lådan. Med en rynka mellan ögonbrynen hittar hon till slut en påse som får åka ner i kundkorgen.
– Den här påsen är lite för bra, den har grönkål och massor av annat i sig till billigare pris än vad bara grönkålen skulle kostat.
“Jag tycker att det är onödigt”
Tove lägger ungefär 1600 kronor på mat varje månad. Men trots den låga summan och att hon har råd att lägga mer pengar på mat känner hon inget behov av att göra det.
– Det enkla svaret på varför jag inte lägger mer är att jag tycker att det är onödigt oftast, speciellt vardagsmaten. Sedan kan jag ibland köpa något som jag tycker är väldigt gott som då blir dyrare, men jag är nöjd med det jag har.
I en lägenhet på 21 kvadratmeter kan man tänka sig att det inte får plats mycket av ett kök, men i denna studentlägenhet märks det att det bor en matintresserad person som har hittat rätt. Trots lägenhetens yta har hon gott om plats i sin köksvrå där hon både har en rejäl ugn och spis, kyl och frys samt bra bänkyta.
Med en skeptisk blick öppnar hon upp den svinn-smarta kassen som hon fyndade för tio kronor i den bruna lådan. Långsamt, med ett nytt ljud, lyfter hon upp en liten påse med gröna padrones.
– Uuusch, de var mögliga!
Några padrones var däremot ätbara och gick att spara. I påsen fanns det även en rutten avokado, fyra ätbara äpplen och en påse grönkål.
– Jag brukar köpa dessa påsar när jag har tid, för det tar ett tag att gå igenom och göra rent allt, säger hon samtidigt som hon noga inspekterar sina gröna padrones för att se om de är ätbara eller inte.
– Men jag känner mig nästan som en dumpster-människa, som att jag är i någon annans sopor, säger Tove och skrattar.
När varorna är inpackade är det dags för middag. En måltid som kommer att gå på åtta kronor per portion och ge henne två stora portioner.
– Jag har picklat morötter tidigare. Till det ska jag göra en guacamole på ärtor och ugnsrosta kikärtor och potatis, säger hon samtidigt som hon avslutar meningen med att slå ihop händerna.
– Men nu börjar jag bli hungrig, så nu är det dags att sätta igång!
Mammans stora påverkan
Samtidigt som ugnen sätts på 225 grader och potatisen skärs upp i klyftor berättar Tove om hur hennes mamma hemma i Karlskrona har haft en stor inverkan på hennes matvanor. Receptet på att göra guacamole på ärtor är hennes mammas idé.
– När jag bodde hemma så tänkte jag mer att hon var tråkig som gjorde guacamole på ärtor och inte avokado, men nu förstår jag henne. Men som tonåring är man ju emot allt ens föräldrar gör.
Toves mamma lärde henne inte bara att göra guacamole på ärtor. Det var även hon som tidigt lärde Tove om vad mat kostade, hur man får ner kostnaderna och att det inte är en självklarhet med fint kött och att alla inte alltid har mat på bordet.
– Mamma kunde säga att “nu är det lite dyrare kött här så ät med andakt”, och då sitter man som en ängel i stolen och nickar. Sen blir man lite trött på det tillslut, “ja mamma jag vet”, säger Tove och skrattar.
När Tove öppnar sitt skafferi för att ta fram kikärtorna stannar hon till vid fyra förpackningar av krossade tomater.
– Det var på extrapris för några veckor sedan, fem kronor förpackningen, så då köpte jag på mig några förpackningar, säger Tove och tittar på sina förpackningar innan hon fortsätter.
– Sen om det är ekonomiskt eller prepper light, det vet jag inte, säger hon och skrattar till.
500 kronor under snittet per månad
Men hur ekonomisk är egentligen Tove? Känns hennes mat bara billig, eller är den faktiskt det också? Enligt statistik från SCB la den genomsnittliga personen
25 288 kronor på mat och alkoholfri dryck under hela 2019, vilket motsvarar ungefär 2107 kronor per månad. Alltså ligger Tove 500 kronor under snittet per månad.
För några år sedan slutade Tove att vara vegetarian, men trots att hon idag tillåter sig själv att äta kött, gör hon nästan aldrig det. Bara ibland om hon vill lyxa till det extra. Detta gör i sin tur att hon kan hålla ner sina matkostnader ytterligare.
– Delvis är kött väldigt dyrt, men sen tycker jag också att köttindustrin är riktigt vidrig, och det vill jag inte stötta. Sen klarar jag mig bra utan kött också, säger Tove medan hon kryddar potatisen och kikärtorna med timjan, salt och peppar.
Det klassiska tipset om hur man håller sina matkostnader låga är genom att laga mycket storkok som ger många matlådor. Tove däremot, med sitt stora intresse för mat, lagar gärna mat så ofta som möjligt och prioriterar inte många matlådor. Istället har hon annat som håller hennes matkostnader låga.
– Jag lagar mycket mat själv från grunden, som picklad rödlök, tomatsås, paj och liknande. Så det kan nog vara en anledning till mina låga matkostnader. Jag köper inte mycket halvfabrikat alltså. Sedan gillar jag reklamblad och har alltid det i bakhuvudet när jag handlar och när jag planerar min mat.
De picklade morötterna som ska serveras till middagen är ett exempel på vad hon gör själv och inte köper färdigt. I butik hade en sådan burk kunnat kosta 16 till 25 kronor.
– Denna ligger nog inte på många kronor. Ättika, vatten, socker och morot, vad kan det bli, säger Tove samtidigt som hon tittar fundersamt på sina picklade morötter och räknar med fingrarna.
– Hmm, kanske sex kronor burken.
Konsekvenser bakom den ekonomiska maten
Toves livsstil ger inte bara en positiv effekt på hennes plånbok, utan även på miljön. Detta säger Annika Carlsson Kanyama, hållbarhetsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan, som har fått ta del av Toves matvanor och val i mataffären.
– Hon gör två stora grejer som bidrar till minskad miljöpåverkan, och det är att hon drar ner på kött i förmån för baljväxter och minskar svinnet genom att köpa saker från affären som ändå skulle slängas, och det är superbra, säger Annika Carlsson Kanyama och fortsätter.
– Däremot kan man fundera på vad Tove gör för pengarna hon sparar. Investerar hon dessa i någon hållbar fond eller sparar hon till en dyr resa? Det är något som man brukar kalla för rekyleffekten, att man tittar på hennes totala miljöpåverkan över tid för att verkligen få se hur hållbart det också är med dessa matvanor.
Annika Carlsson Kanyama lyfter även frågan kring andra faktorer som kan påverkas av Toves val. Exempelvis om hur arbetsvillkoren och löner för arbetarna som framställer lågprisprodukterna påverkas av krossade tomater för fem kronor förpackningen.
Tove sitter länge och funderar på denna effekt av sina val.
– Jag stöttar ju det systemet som blir när jag köper det billigaste som finns. Jag vet ju inte hur arbetarna har det eller på vilket sätt råvarorna tas fram, utan det kanske är någon stackars gästarbetare i Italien som sliter röven av sig för noll och ingenting, säger Tove och suckar innan hon fortsätter.
– Samtidigt är det inte säkert att arbetarna bakom de dyra produkterna heller har det bra ställt, utan att det kanske bara är kvaliteten på produkten som skiljer sig. Men i och med att jag inte äter kött för att jag tycker att köttindustrin är kass så blir det en otrolig dubbelmoral i det egentligen, säger Tove samtidigt som hon lägger in en plåt med potatis och kikärtor i ugnen.
Annika Carlsson Kanyama kan dock inte själv svara helt säkert på att det finns något samband mellan låga priser och dåliga arbetsvillkor. Inte heller om priset ger arbetarna skillnad i om tomaterna kostar 5 eller 15 kronor per förpackning.
– Självklart kan det finnas sociala och ekonomiska aspekter på att köpa dessa produkter. Dock tittade jag förut på hur man tillverkar kläder i Asien, och då visade det sig att det var samma fabrik som producerade märkeskläder och H&M-varor. Det var samma kvinnor som sydde, och de fick ingen skillnad i lön beroende på vilket märke kläderna var till. Så jag vet inte om det finns någon sådan koppling egentligen.
Tove ger ifrån sig kvällens sista ljud. Ett högt stånk, när hon öppnar ugnsluckan och direkt sticker fram huvudet framför den varma ugnen och får ånga på glasögonen. Trots ångan gapar hon stort när hon känner lukten av potatis och timjan som tar sig ut ur ugnen.
– Detta kan jag leva på om det vore så, säger Tove och äter strax därefter glatt sin måltid för åtta kronor.
Text: Vilma Stockvall
Toves enkla guacamole på ärtor
- Ärtor
- Sambal oelek
- Vitlök
- Citronsaft
- Solrosfrön
- Olja
- Salt & Peppar
Mixa ihop dessa ingredienser i en matberedare. Mängden innehåll beror på vilken smak och konsistens du vill ha. NJUT!